Israels agerande i Gaza till ICC – en historisk anmälan
Debatt – Publicerad: 2023-12-18 10:56
DEBATT – av advokaterna Katrin Jack, Anna Roth, Canela Skyfacos, Shirin Rizwand, Sara Elofsson, Emma Bshara Dyrén, Selma Alami, Mayssam Baaken, Malin Dahl, Claes Jörgensen, Reem Matlak, Ali Kassim, Wissal Abdallah, Anna Sofia Vikström, Katarina Bagavac Andhill, Jenni Stavare och Sandra Gustafsson.
Den 10 december varje år infaller Internationella dagen för mänskliga rättigheter. Dagen instiftades av FN år 1948 och syftar till att uppmärksamma och stärka världens åtaganden att skydda och främja alla människors rättigheter och lika värde. Rättigheterna är universella och gäller för alla människor. Rättigheterna är ovillkorliga.
Samtidigt, 75 år efter instiftandet av dessa rättigheter pågår en fullständig humanitär kris för den palestinska civilbefolkningen i Gaza, en befolkning som på grund av Israels blockad inte har någon reell möjlighet att fly. Det finns även rapporter om att de platser som anges som säkra ändå utsätts för israeliska flyganfall.
Israel har hävdat att landet har rätt att försvara sig efter Hamas terrorattack den 7 oktober 2023. Attacken har och bör naturligtvis fördömas. Att attackera, döda och ta civila gisslan är alltid och villkorslöst fel.
En stat har, enligt folkrätten, en rätt att försvara sitt territorium och sin befolkning, men den rätten är inte ovillkorlig – varken avseende vem självförsvaret riktas emot eller hur detta utövas. Den Internationella domstolen i Haag (ICJ), som är FN:s rättskipande organ, lämnade år 2004 ett utlåtande i fallet Wall[1] gällande Israels då pågående uppförande av muren på Västbanken och runt Jerusalem. Domstolen konstaterade i det utlåtandet dels att uppförandet av muren, som skedde på ockuperad mark, utgjorde brott mot folkrätten, dels att Israel, som ockupationsmakt, inte kunde förlita sig på rätten till självförsvar för att rättfärdiga uppförandet av muren.
Sedan den 7 oktober 2023 har minst 18 000 civila palestinier dödats av israelisk militär, av dessa uppskattas cirka 70 % vara kvinnor och barn. Över 1,9 miljoner palestinier är på flykt och risken för svält och svårt lidande var enligt FN:s uttalande den 19 november 2023 överhängande och akut.[2] Det har i dagarna kommit alarmerande rapporter om att barn i Gaza nu dör av svält, till följd av blockaden.
Även om kritiken mot Israel inledningsvis varit lågmäld har rösterna mot landets agerade vuxit sig allt starkare. Flera stora hjälporganisationer som Amnesty International och Human Rights Watch samt FN-experter[3] har understrukit behovet av ett omedelbart eldupphör för att skydda civilbefolkningen och att förhindra folkmord. Även tunga svenska röster, som Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, har uttalat[4] sig om att Israel mycket sannolikt bryter mot folkrätten.
I november lämnades en formell anmälan in till den Internationella brottmålsdomstolen (ICC) gällande israeliska statsledningens agerande i konflikten. Bakom anmälan står över 160 NGO:s och fler än 600 advokater från världen över, däribland undertecknande advokater, med den franske advokat Gilles Devers i spetsen. Därutöver har fem länder lämnat in egna anmälningar. Uppslutningen kring anmälningarna är historisk och innehåller en begäran om att ICC ska utreda om folkmord och andra folkrättsbrott begåtts mot den palestinska befolkningen. Det begärs också att en internationell arresteringsorder utfärdas mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu.
Begreppet folkmord, på engelska genocide, kommer från grekiskans genos, som betyder ras eller stam och latinets cide som betyder mord. Juridiskt definieras folkmord som handlingar vidtagna i syfte att helt eller delvis förinta en viss folkgrupp genom åtgärder som syftar till förstörelse av socialt liv. Det kan röra sig om att döda medlemmar ur folkgruppen men också att tillfoga svår fysisk eller psykisk skada eller genom att uppsåtligen påtvinga folkgruppen levnadsvillkor som är avsedda att medföra folkgruppens fysiska undergång helt eller delvis.[5]
Israels totala belägring av Gaza, inbegripet avstängning av vatten och el, inskränkningar i tillgången till sjukvård, tvångsförflyttningar, avhumaniserande yttranden av bl.a. israeliska politiska och militära befattningshavare och urskillningslöst bombande av tätbefolkade områden som sjukhus, skolor och religiösa byggnader, är några av de omständigheter som lyfts fram som grunderna i anmälan.
Det är av största vikt att Israels agerande mot den palestinska befolkningen kommer under rättslig prövning av ICC. Som ett led i denna internationella kraftsamling deltar undertecknande advokater aktivt i ICC-processen. Som advokater har vi, enligt advokatetiska regler, en särskild skyldighet att verka för upprätthållandet av mänskliga fri- och rättigheter. Genom deltagandet i ICC-processen verkar vi i denna anda. Vi advokater har en särskild ställning i rättssamhället och måste våga stå upp och stå emot, även när det är obekvämt. Mänskliga rättigheter gäller ovillkorligen och för alla människor. Alltid.
[1] Legal Consequences of the Construction of a Wall in the Occupied Palestinian Territory (icj-cij.org), utlåtandet I fulltext 1497.pdf (icj-cij.org)
[2] 2023-12-13 FN, Befolkningen i Gaza står inför svält – Förenta Nationerna (unric.org)
[3] (2023-11-02, FN, Gaza is ‘running out of time’ UN experts warn, demanding a ceasefire to prevent genocide | OHCHR
[4] Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet 2023-12-13 i TV4 Efter fem
[5] Romstadgarn artikel 6 b och c samt Lag (2014:406) om straff för vissa internationella brott
Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se
https://www.dagensjuridik.se/debatt/israels-agerande-i-gaza-till-icc-en-historisk-anmalan/
